Institutet för lokal och regional demokrati
Institutet för lokal och regional demokrati
En av de sju diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning är funktionsnedsättning. Ett vanligt sätt att motverka diskriminering är att ”öka tillgängligheten”, ett begrepp som ofta syftar till bättre framkomlighet och fler ramper på arbetsplatsen. Detta sker då bilden av funktionsnedsatta tenderar att nästan enbart spegla rullstolsburna. Men för att systematiskt kunna öka tillgängligheten krävs först en bredare förståelse av hur funktionsnedsättningar kan se ut.
Funktionsnedsättning definieras som en begränsning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå på grund av skada eller sjukdom antingen vid födsel eller under livets gång. Detta innebär att en funktionsnedsättning är ingenting som en person är, utan istället något som denne har. Fackförbundet Ledarna definierar följande som exempel på funktionsnedsättningar:
Tillgänglighet är en viktig beståndsdel för alla delar av verksamheten. Förutom att motverka diskriminering kan en tillgänglig arbetsplats underlätta mötet med besökare, kunder och framtida medarbetare. Ett rättvist bemötande kan också uppmuntra en mer fördomsfri arbetsmiljö samt höja trivseln bland de anställda. Ökad tillgänglighet kan dessutom ge praktiska positiva effekter för de utan funktionsnedsättning. Detta kallas för the curb cut effect (”trottoarskantseffekten” på svenska). Curb cuts betyder utjämnade trottoarkanter, ett fenomen som beskrivs härstamma från 1960-talets USA.
När Ed Roberts antogs vid ett universitet i Kalifornien blev han deras första student med svår funktionsnedsättning. Efter att ha haft polio som barn blev Ed förlamad och rullstolsburen. På universitetsområdet hade han svårt att sig runt i rullstol själv då trottoarkanterna var höga och skarpa. Då valde Ed att lägga asfalt över korta sektioner av trottoarkanterna för att jämna ut dem och förenkla sina transporter med rullstol. Begreppet Curb cut effect kommer således ifrån den påverkan utjämnade trottoarkanter har på de som inte använder rullstol. Förbipasserande med cykel, barnvagn, resväskor, käpp eller skateboard gagnas också av justeringen, om än i mindre skala.
”Trottoarkantseffekten” på en arbetsplats kan istället ta sig uttryck såhär:
Då definitionen av funktionsnedsättning innefattar en rad olika förutsättningar och behov kan dessa omöjligt tillgodoses genom endast en eller två praktiska åtgärder. Dessutom kan även två personer med samma nedsättning drastiskt skilja sig åt. Nedan följer några tips på allmänna åtgärder som kan förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen:
Tillgängligheten på en arbetsplats spelar stor roll för inkluderingen, både fysiskt och socialt. Då funktionsnedsättning som begrepp speglar många olika förutsättningar finns lika många anpassningar att överväga. Däremot kan vissa åtgärder, som en utjämnad trottoarkant, underlätta för många fler än förväntat. Oavsett hur arbetet med tillgänglighet ser ut är det viktigt att komma ihåg att en funktionsnedsättning inte utgör ett hinder i sig. Endast i mötet med omgivningen kan funktionsnedsättningen bli ett hinder.
Vill du veta mer om hur du kan tillgänglighetsanpassa din arbetsplats? Välkommen att kontakta oss!
Institutet för lokal och regional demokrati
Framtidsvägen 12B, 352 22 Växjö
info@idvxo.se
Organisationsnr: 829502-5293