Psykologisk trygghet på arbetsplatsen

En viktig del i att skapa en inkluderande och framgångsrik arbetsplats är att främja psykologisk trygghet. Psykologisk trygghet beskriver en miljö där samtliga medarbetare kan uttrycka åsikter, idéer, misstag och oro utan att bli direkt eller indirekt straffade för det.

Vad är psykologisk trygghet?

Michigan State University definierar psykologisk trygghet som följande:

• Personer avvisas inte genom att vara unika
• Medarbetare blir oftast inte belastade för sina misstag
• Anställda är trygga med att ta risker
• Det är lätt att fråga andra kollegor om hjälp
• Svårare problem och frågor kan enklare diskuteras i teamet
• Alla medarbetare respekterar och värdesätter varandras insatser

Hur kan psykologisk trygghet visa sig på en arbetsplats?

Psykologisk trygghet är ett begrepp som myntades av Amy Edmondson, professor vid Harvard Business School. I hennes TedTalk beskriver hon följande scenario. En sjuksköterska som jobbar nattskift på ett belastat sjukhus märker att doseringen för en patient verkar för hög. Hon överväger att ringa den ansvariga läkaren, som är hemma, för att dubbelkolla doseringen. Då minns hon läkarens nedvärderande kommentarer om hennes förmågor den senaste gången hon ringde honom hemma. Hon kan förutse konversationen: ”doseringen är bra. Patienten har trots allt en experimentell behandlingsmetod...” Sjuksköterskan väljer istället att låta det vara och dela ut doseringen trots allt.

Då detta är ett fiktivt fall redogörs inga konsekvenser. Däremot är det ett bra exempel på vad psykologisk trygghet på en arbetsplats kan leda till – eller som i scenariot ovan – bristen på det. Ofta blir effekterna som ringar på vattnet.

Varför är psykologisk trygghet på arbetsplatsen viktigt?

Edmondsons studier av arbetsplatser inom bland annat sjukvård, teknik och produkttillverkning visade vikten av psykologisk trygghet för att bäst kunna nå sina målsättningar. Gemensamt för dessa branscher är en högre nivå av osäkerhet och behov av ömsesidigt lärande. Därmed blir psykologisk trygghet en förutsättning för att kunna tackla utmaningar.

Psykologisk trygghet ska inte enbart ses som ett kännetecken för en inkluderande arbetsplats. Det kan också vara ett värdefullt verktyg att använda på resan till att skapa en sådan miljö. Exempelvis är det en viktig komponent i mätningar och utvärderingar av mångfaldsarbetet. Utan ärlig och öppen feedback från medarbetare är det svårt att avgöra om målen har uppfyllts.

Vidare handlar inte bara psykologisk trygghet om att acceptera olika personers perspektiv, utan också om att värdera dem. Anställda kan därför gå till jobbet utan att känna att de behöver dölja delar av sig själva av rädsla för att bli dömda för det. Det kan exempelvis handla om religionstillhörighet, familjestatus eller sexuell läggning. Bortsett från att stimulera kreativitet och innovation stärker även psykologisk trygghet medarbetares pliktkänsla gentemot arbetsplatsen. Detta resulterar i att personer ofta stannar längre i sin anställning. Det är betydligt lättare att behålla en anställd som känner sig smart och hjälpsam på jobbet än någon som känner sig inkompetent eller som en belastning.

Hur kan man uppnå psykologisk trygghet på en arbetsplats?

Psykologisk trygghet kan inte befästas enbart genom påståenden som ”Detta är en trygg plats” eller ”Alla ska kunna prata öppet här”. Konsultföretaget Alley har listat flera forskningsbaserade metoder för att åstadkomma psykologisk trygghet:

• Föregå med gott exempel och visa dig själv sårbar genom att be om hjälp, erkänna misstag och dela rädslor.
• Prioritera tydlig och regelbunden feedback i arbetet. Konstruktiv kritik underlättar både självreflektion och hanteringen av utmanande arbetsuppgifter.
• Uppmuntra och belys frågor på en kontinuerlig basis. På så sätt möjliggörs en gemensam problemlösning och rädslan för misslyckande avstigmatiseras.
• Kommunicera transparent. Därmed säkerställs att viktig information når alla berörda parter, vilket automatiskt ökar inkluderingen i processen.
• Etablera kollegiala utbyten där teamet reflekterar över värderingar, åtagande och antagande under processens gång. Därigenom kan eventuella problem och utmaningar lyftas på ett naturligt sätt.
• Upprätta normer för hur medlemmar i teamet ska arbeta med varandra och i stort. Dessa överenskommelser kan både spara tid och öka tilliten på arbetsplatsen.

Slutsats

Psykologisk trygghet är en viktig pelare i utvecklingen av mer inkluderande arbetsplatser. Dessutom är det också ett betydelsefullt verktyg för att främja en mer effektiv och säker arbetsmiljö. Stärkandet av psykologisk trygghet kan se ut på många sätt, dock är gemensamt för samtliga metoder att de genomsyras av gemenskap. Samarbetsandan kan lättare avlägsna eventuella hinder och ta vara på medarbetares individuella kunskaper och egenskaper. Med det sagt är arbetet med psykologisk trygghet en process som kräver både tålamod och resiliens för att uppnå önskvärda resultat.