Institutet för lokal och regional demokrati
Institutet för lokal och regional demokrati
Hur kan vi mäta mångfalden på vår arbetsplats? Jämlikhetsdata kan användas för att mäta och följa upp arbetet med jämlikhet och bidra med ett underlag för jämlikhetsarbetet. Jämlikhetsdata kan definieras som alla former av information, av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Det kan användas på alla nivåer och bidrar med viktiga insikter och förutsättningar för att ett framgångsrikt jämlikhetsarbete ska kunna äga rum, både i samhället och på en arbetsplats. Att samla in jämlikhetsdata innebär en möjlighet att på en övergripande nivå få en förståelse för hur sammansättningen av en population ser ut, där deltagandet är frivilligt och anonymt. Det handlar med andra ord inte om personregistrering, utan om en insamling av data på en övergripande nivå för att kartlägga och följa upp ett jämlikhetsarbete.
Sverige har mottagit kritik från både FN och flera olika organisationer för att inte använda sig av jämlikhetsdata som ett verktyg för att mäta mångfalden bland befolkningen. Bland annat lyfts kritiken gällande att det saknas statistik som synliggör den svenska befolkningen utifrån bland annat bakgrund och hudfärg, vilket i sin tur gör att det finns en avsaknad av information kring mångfald och utsatthet bland specifika grupper i samhället. I kontrast använder sig majoriteten av världens länder av jämlikhetsdata som ett sätt att förebygga och minska diskriminering och ligger till grund för utformningen av politiken på området. Då det saknas någon nationell statistik över minoritetsgrupper och utifrån diskrimineringsgrunder i Sverige, finns det inte heller någon information att arbeta med för att kunna genomföra uppföljningar av exempelvis rådande lagstiftning som finns i syftet att motverka diskriminering.
I Botkyrka kommun har en Unesco LUCS-pilot genomförts i syfte att undersöka möjligheterna och fördelarna med att använda sig av jämlikhetsdata för mål och uppföljning inom kommunen. I den enkätstudie som Botkyrka kommun genomförde inkluderades frågan huruvida respondenten upplevt diskriminering utifrån sju diskrimineringsgrunder. Efter att kommunen börjat integrera fler diskrimineringsgrunder i sina medborgarundersökningar, har den insamlade informationen bidragit med en tydligare uppfattning gällande vilka grupper i samhället som upplever sig diskrimineras mest, vilken ligger till grund för det fortsatta arbetet för ökad jämlikhet och antidiskriminering i kommunen.
Folkhälsomyndigheten är ett exempel på en myndighet som till viss del använder sig av jämlikhetsdata i sina enkätundersökningar, där de inkluderar en fråga kring sexuell läggning med svarsalternativen heterosexuell, bisexuell, homosexuell och jag vet inte, samt möjligheten för respondenten att lämna ett skriftligt svar. I enkäten inkluderas även en fråga gällande huruvida respondenten är eller har varit en transperson.
Jämlikhetsdata är fruktbart i flera anseenden, inte minst på arbetsplatsen där områden såsom arbetsmiljö, arbetsförhållanden och sammansättningen av anställda kan kartläggas. Användningen av jämlikhetsdata möjliggör för en uppskattning av diversiteten bland medarbetare och kan bidra med en bild av huruvida den rådande sammansättningen av anställda på arbetsplatsen återspeglar samhället i stort.
Jämlikhetsdata kan även användas för utformningen av en nulägesanalys gällande mångfalden på arbetsplatsen, vilket är nödvändigt för att kunna planera och genomföra relevanta och riktade policyer som lämpar sig för just din arbetsplats och dess behov. Det bidrar även till att förebygga diskriminering genom att generera information som dokumenterar förändringar i personalomsättningen över tid. Jämlikhetsdata används till viss del idag, då information om exempelvis könsfördelning på en arbetsplats samlas in. Insamlingen av denna data har exempelvis bidragit till ett mer jämställt samhälle, vilket är det grundläggande syftet med att samla in denna form av data. För att arbeta med jämlikhetsdata räcker det alltså inte med att samla in informationen, utan att använda den insamlade data som en vägledning i att genomdriva förändringar för ökad jämlikhet och antidiskriminering på exempelvis en arbetsplats.
Jämlikhetsdata kan med fördel inkluderas i de medarbetarundersökningar som redan genomförs på arbetsplatsen, och bör inkludera de sju diskrimineringsgrunderna etnicitet, kön, funktionsvariation, ålder, sexuell läggning, ursprung och trosuppfattning. De kategorier som ska inkluderas bör dels utarbetas för att vara relevanta för det företag eller den organisation som arbetet ska genomföras vid, och kategorierna bör arbetas fram tillsammans med individer som ingår i den grupp som ska kategoriseras. Det bör antingen finnas multipla svarsalternativ eller möjlighet till skriftliga svar. I en undersökning skulle exempelvis frågan om trosuppfattning eller religiös tillhörighet kunna innefatta antingen ett skriftligt svar eller ett svarsalternativ för varje religion, samt ateism, med möjligheten att fylla i specifika religiösa inriktningar, såsom ortodox under kristendom eller sunni under islam.
Den data som framkommer bidrar med en stabil grund för förändringsarbetet och är någonting som bör följas upp kontinuerligt för ett fortlöpande jämlikhetsarbete. Med andra ord ska insamlingen av jämlikhetsdata leda till åtgärder, och inte enbart samlas in för insamlandets skull. Vidare bör det efterföljande förändringsarbetet konkretiseras genom att kopplas till tydliga målsättningar.
Genom att använda sig av jämlikhetsdata kan du på ett effektivt sätt påbörja ett arbete för att mäta mångfalden på din arbetsplats och främja jämlikheten och arbetet mot antidiskriminering. Genom att samla in jämlikhetsdata kan relevanta policyer och arbetsmetoder identifieras för att prioritera och höja jämlikheten och därigenom uppnå en bättre arbetsmiljö och arbetsförhållanden för dina anställda.
Läs även vår artikel om Tips för att jobba mot diskriminering och kränkande särbehandling på arbetsplatsen
http://www.tobiashubinette.se/jamlikhetsdata_0.pdf
Folkhälsomyndigheten
Local Unesco Collaborations Sweden (LUCS)
Institutet för lokal och regional demokrati
Framtidsvägen 12B, 352 22 Växjö
info@idvxo.se
Organisationsnr: 829502-5293